Har inte orkat skriva på länge nu på grund av att jag mått så dåligt. Sedan jag skrev sist har jag hunnit besöka akuten två gånger på grund av min mage och sista gången ville jag bli inlagd och det lät nästan som att jag skulle bli det, men till slut blev det inte så. Det senaste besöket var rent ett helvete, sved och brände i magen och låg och hulkade hela tiden. Hade inte sovit många timmar på en vecka ungefär på grund av magen och illamåendet. Så när jag låg där i sängen på akuten kröp det och pirrade i hela kroppen. Dom skickade mig till psykiatrin där jag fick träffa en jourläkare, kom dock inte ihåg så mycket från det besöket då jag var så himla trött och slut. Mamma fick berätta för mig sen vad han sa. Jag har ju så himla problem med hunger och att jag måste äta typ varannan timme, till och med på natten (!) och enligt läkaren som jag träffade så kan man tydligen bli hungrig av Mirtazapin som jag äter så då bestämde jag mig för att jag skulle sluta med den och se om det påverkar hungern.
 
Sagt och gjort, i fredags drog jag ner med 1/4 dels tablett (läkaren sa dock att jag kunde minska med 1/2) och dom två eller tre första dagarna gick bra, sedan kom helvetet. Natten mot söndag eller måndag kunde jag inte sova mycket trots sömntabletter, jag mådde illa och det kröp i hela kroppen. Dagen efter blev det ännu värre. Myrkrypet fortsatte och jag ville inte sitta stilla, jag mådde illa, brände i hela kroppen osv. Jag ville bara dö! Fick tag på en läkare, som sa att jag kunde prova ta en hel tablett igen samma kväll för att se om det lättade. Höll ut till kl 19 (brukar ta den vid 21,30) och mycket riktigt, efter ungefär en timme började det lätta lite grann och sen blev jag mer och mer som vanligt igen. Dom säger att man inte blir beroende av anti-depressiv medicin, men det kan jag inte hålla med om! Jag önskar att läkarna kunde tala om vilket helvete det är att sluta med dom innan dom skriver ut medicinerna, men dom bara skriver ut medicin efter medicin utan någon som helst information om biverkningar och utsättningssymtom.
 
Nu har jag åter igen börjat trappa ner på medicinen, men bara med 1/8 (!) del den här gången och förhoppningsvis går det bättre. Det har gått två dagar och har inte märkt av det speciellt mycket än i alla fall. Det får helt enkelt ta den tid det tar, men nu ska jag bli kvitt den här medicinen en gång för alla och sedan kommer jag vara väldigt anti till att börja med någon annan medicin!

Kommentera

Publiceras ej